LA RENZA

BURLETTA RUSTICALE

(manoscritto di anonimo del 1600)

 

INTERLOCUTORI

   Bertozzo :  contadino marito di Togna

   Togna :  comare di Fiorenza

   Fiorenza :  moglie di Biagio

   Biagio :  contadino marito di Fiorenza

 

   Maltasca :  zingaro

   Nardetta :   zingara

   Garbino :   oste

 

  

 

 

ATTO PRIMO

Scena 1

Bertozzo con bastone sotto il braccio

 

 

BER.

Vien qua moj mia, je m' veggh ambrojet, tucchi m' deghn, e m'consein: "Pia moj Bertozz, pia moj, ch' t'avrè na bona fameja".  Mo ch' bella fameja! J m'so amojet ton gla matta dla Togna, ch' en vol me stè ton chesa, cosa v' ne pèr?  Jé i grid, vagh en tel chemp, chev i foss, je sud, je fatigh com' un porch, e po' arvengh a chesa i fagioj en en cott, en c'è quel mal fuoch, e gla matta en se trova.

tucchi = tutti quei, tutti che

consein = consigliano

ton, tun = con, in, nel, ecc. 

chev = scavo

 

- getta il bastone -

 

 

Jé en so cosa avva da essa, jé i degh: “Togna sta ton chesa, Togna avv’ giudizj, Togna beda ai fatt tua”, mo i grid fann com quel ch'pisteva l'acqua tel tinacc.  Cosa farè tu Bertozz?  Jé podrìa gì dal Pret perchè i dessa na bona pnetenza; mo si el Pret en vol tanchi fastizj.  Vrìa gì dala mi c’mer Renza, lia scì ch'è na gran donna d'chesa, oh! s' c' ne fossa na dozina d'sta foggia, sci ch' j' podrìa dì biet sta villa.  Mo prò anch lia è na f’mnaccia ch' t’nerà più dala Togna ch' da me, già m'ammègin ch' m' siran tutt' contra noaltr’omn.  Mo so cosa ho da fé, arcontarò le mi ragion ma st'badil. 

avva = abbia, debba podrìa = potrei

tanchi = tanti di quei

chmer = comare

biet = beato

ammegin = immagino

 

- piglia il bastone -

 

 

So scegur ch' tu manich avrè più vertù d'vrun' altr, bzognarà ch' m' metta a giochè d' baston, e gscì c'armediarò, e j ansegnarò a stè ton chesa.  Arvién pur Togna ch' t' l' ho giureta, amanesc pur la schina, e se t' savran buon t 'le darò più spess. 

scegur = sicuro

vrun = veruno

gsci = acsé = così

amanesc = ammannisci = prepara

 

 

Scena 2

Fiorenza e Togna

 

 

FIOR.

I’ n' cred ch’ c’ sia una ch’la sia mariteta pegg’ d’me.  Oh ch’ cattiva fortuna avé un marit ch' en è buon da nient, ch’ n' ha el cervell' pr un oca, più i degh e più j ansegne, e pegg fa, m' sent a morì dala rabbia, en poss' più. 

degh = dico

TOG.

Cosa, cosa avet' ò Madonna Renza, d' cosa v 'dolet' ò, m' fet' compassion, arcontetm un poch i vostr guej. 

 

FIOR.

Oh c’mer, v' farò maravjè s' v' arcont tutt' i mi guej pr' causa d'Bieg mi marit. 

 

TOG.

Cosa m' dcet’ ò.  Mò vé lu è '1 più bon om ch’ c’ sia, e tucchi el deghn, e prciò m' fet maravjè, Renza. 

 

dcet = dicete, dite deghn = dicono

FIOR.

 

Je en voi ch’ v' maraviet.  Lu è n matt, un furb com’ un gatt, ora m 'romp un piatt, ora na pgnatta e quel ch’ è pegg ch' en vol fè quel; s' mett' a giochè com' un ra-gazz, ò ch’ cattiva fortuna ch' ho je d’ avé avut un marit d' sta razza. 

 

TOG.

Sta ‘na volta zitta, lassm dì ma me, ch' ho un marit, ch’ m’ bastona più d' vint' volt al dé.  I’ ho più ragion d te d' lamentam, magherà ch' fossa gscì el mia, ch' vorìa fé a mi mod. 

lassm = lasciami

vint = venti

maghera = magari

FIOR.

S' tu t’ lass bastonè tu dann', bzogna dì el fatt sua, en lassass strapazè da sti omn.  Mo ecchel qua el mi bel fust. 

 

 

tu dann = tanto peggio per te

lassass = lasciarsi

 

Scena 3

Biagio con cesto di vasi rotti e Dette

 

 

BIAG.

Sien malora, so disgraziet, m' so volut rompa l'oss del coll. 

sien malora = alla malora

 

FIOR.

Cosa el test ? cosa c' ét' ò ma la dentr ?

Cos’è mai questo ?

ét = avete

BIAG.

I tel dirò Renza, mo en t' arabiè: ho vlut montè sla tevla pr chiapè do vesp ch' sturzevn assiem, s' è rudlet la tevla, s' è svertchet el bchalett, e s' è sverset tutt el brodett, e squasment m' so vlut rompa el coll. 

 

sla = sulla

rudlet = rotolata la tavola sverticat = ribaltato sverset = rovesciato squasment = quasimenti, quasi

FIOR.

Fiorenza prende Biagio per il collo e lo batte

Oh oh aiutèm, ajutèm. 

Po fè el dievl; m' ha rott quel buchel ch’ m’ costava quattr bajocón, e gla pgnatta ch' m' costava mezz pevl.  To, to, ampera agscè de fè el matt

Lo batte

paolo = moneta papale

ampera = impara

BIEG.

Ahi, ahi, Renza, basta basta, tu m' fè mel, ajutèm, ajutèm; oh la mi schina, oh i mi ossa. 

 

TOG.

Fermetv via Renza, el vlét' ò amazè ?

 

FIOR.

Sci el voi amazè ma st’ baronacc. 

 

BIAG.

S' tu m' amaz, la mi Renzina, bzognarà ch' port el scurucc, mo sta zitta ch’ j artaccarò asiem a un, a un. 

Partono

 

baronacc = prepotente (?)

scuruc = il lutto (?)